ballonger och kalas.
Okej, jag längtar tills jag fyller år. Är jag galen eller e jag bara barnslig? 
Jag vill ha mängder med ballonger och fina små kort. Jag har även sagt till min kära vän
Emelie vad jag önskar mig utav henne i present. Jag vill ha "mina vänner"böcker. Där
alla som kommer på min födelsedag ska skriva in sig och svara på dessa frågor. Jag
är ganska beredd åp att det blir någon hemmagjord så att det blir lite pinsamma frågor
tillskillnad från när man va liten och fyllde 10 år.
Har även skrivit en önskelista till min kära mor, jag e glad.. Men frågan är om hon är glad efter hon läst vad jag önskar mig haha.
Varför irriterar jag mig på folk? Folk som jag annars inte bryr mig om. Folk som jag har raderat ur mitt liv, men varför hälsar jag på henne ute? När hon endast e otrevlig och vidrig! Är jag helt enkelt för snäll för att ignorera henne eller vad är problemet med mig? Vill jag inte sjunka till hennes nivå kanske. Jo, tror att jag kom på rätt där. Sjunka till hennes nivå är att tappa greppet om sitt liv.
Men nu är det dags att krama kudden och kolla på desperata hemmafruar. Låter lovande eftersom jag måste ta mig upp ur sängen ganska skapligt imorgon och fixa det jag ska innan allt drar igång.
/M
Jag vill ha mängder med ballonger och fina små kort. Jag har även sagt till min kära vän
Emelie vad jag önskar mig utav henne i present. Jag vill ha "mina vänner"böcker. Där
alla som kommer på min födelsedag ska skriva in sig och svara på dessa frågor. Jag
är ganska beredd åp att det blir någon hemmagjord så att det blir lite pinsamma frågor
tillskillnad från när man va liten och fyllde 10 år.
Har även skrivit en önskelista till min kära mor, jag e glad.. Men frågan är om hon är glad efter hon läst vad jag önskar mig haha.
- Ny dator
- Ny tv
- Lägenhet
- Gossip girl boxen
- Pengar till min resa
- Spa weekend
- Resa till Paris
Ja sen kommer det gamla vanliga, presentkort och pengar. Men hoppas väl på någonting nytt och roligt.
Varför irriterar jag mig på folk? Folk som jag annars inte bryr mig om. Folk som jag har raderat ur mitt liv, men varför hälsar jag på henne ute? När hon endast e otrevlig och vidrig! Är jag helt enkelt för snäll för att ignorera henne eller vad är problemet med mig? Vill jag inte sjunka till hennes nivå kanske. Jo, tror att jag kom på rätt där. Sjunka till hennes nivå är att tappa greppet om sitt liv.
Men nu är det dags att krama kudden och kolla på desperata hemmafruar. Låter lovande eftersom jag måste ta mig upp ur sängen ganska skapligt imorgon och fixa det jag ska innan allt drar igång.
/M
Kommentarer
Trackback
