Äh, känslor.
Igår blev det en hel del avsnitt innan jag kunde slita mig, även fast man vet vad som ska hända och när det väl händer. Ikväll blir det mer avsnitt. Jag har även planerat in en Gossip Girl helg med Ch. Vi ska kolla igenom alla boxrar och planera in mitt möte med Chuck Bass. Längtar!
Kan känslor försvinna så snabbt? Bara sådär över en morgon? Eller är det jag som e speciell som vanligt? Jag vet mycket väl att känslor inte är min grej. Men detta kändes riktigt sjukt måste jag säga. Att gåf rån att vara betuttad till att inte känns några känslor alls. Men jag tror att det var snedsteget som gjorde mig iskall. Jag kröp in i mitt skal och flydde ifrån allt som handlade om känslor. Klump i magen. Kall och väldigt frustrerad över hur allt försvann så snabbt. Men jag kanske bara ska tacka och ta emot? Att jag slapp gå igenom samma sak igen. Eller så är det bara jag själv som ljuger för mig själv och när jag ser honom nästa gång så faller jag pladask.. igen. Näe, skärpning! Äh.
Snart ska jag bege mig till stallet ska ta hand om pållen och så ska jag hjälpa min tränare hade jag tänkt. Vara en snäll Maria för att sen åke hem och fortsätta plugga. Måste ju bli klar med allt arbete nu. Jobbigt, men sant.
/M
